Johansson är 24 år och spelar i MLS. Det är inte precis Champions League-nivå. Ändå är han med i truppen, och Potter har valt att behålla honom nära gruppen under förberedelserna. Det säger någonting om hur Potter tänker kring stämning och dynamik — inte bara om vilka elva som startar.
Jag har sett spelare komma in i en VM-trupp som femtondemans-alternativ och göra mer nytta än de som spelade femton matcher i kvalet. Det handlar om vad man tillför varje dag. En träning, en middagskonversation, en reaktion på planen som drar upp de andra. Johansson ser ut att vara den typen.
Det taktiska problemet är ett annat. Sverige behöver bredd och djup på högerkanten om Kulusevski inte är hundra procent. Johansson kan spela där. Han är snabb, direkt, kräver inte tio passningar för att komma till avslut. Det passar Potters tanke om att Sverige ska vara vertikalt och svårt att läsa. Mot Japan — som pressar högt och kollektivt — kan den typen av spelarkvalitet vara svårare att möta än man tror.
Frågan är om Potter vågar använda honom. Att plocka in en MLS-spelare mot Nederländerna i gruppspelet kräver mod. Men Potter har redan visat att han inte sköter det här på traditionellt sätt.
Johansson kanske inte startar en enda match i Dallas. Men om han gör det — och spelar enkelt och snabbt — kommer ingen att fråga var han spelar till vardags.