Du jämförde Allsvenskan med holländska andraligan. Det sa du offentligt, med namn och ansikte, utan att blinka. Och nu sitter du tyst medan kommentarsfälten brinner.
Jag förstår frustrationen. Allsvenskan har problem — dåliga planer, halvfulla läktare, spelare som lämnar för ligor ingen svensk TV-kanal sänder. Det är verkliga bekymmer. Men du valde inte att lyfta dem konstruktivt. Du valde att förnedra den liga som gav dig en karriär, inför svenska journalister, med ett leende.
Det är skillnad på kritik och förakt.
Varje ung spelare som drömmer om att nå dit du nått fick höra av en etablerad profil att drömmen är värd ingenting. Varje tränare som byggt ett lag på en skral budget fick sin insats avfärdad i en bisats. Du vet om det här. Du är inte naiv.
Hollands andraliga har sina kvaliteter. Men den har också tomma läktare, mediokra kontrakt och spelare som aldrig tar sig vidare. Ligor definieras inte av sin lägsta nivå — de definieras av sin rörelse, sin kultur, sin beredskap att bry sig. Allsvenskan gör det. Ofullkomligt, men på riktigt.
Du har en röst som når ut. Det är inte en rättighet — det är ett ansvar.
Kom tillbaka till Sverige. Sitt i en läktare en lördag i september när det spelas derby och skriken ekar mot metallbalkarna. Sedan får du upprepa jämförelsen, om du orkar.
Gör det offentligt, på samma sätt som du sänkte ligan. Annars var det bara feghet förpackad som ärlighet.
Agneta Lindqvist