Jag har sett centrala mittfältare förstöra det mesta för ett lag bara för att de velat visa för mycket. En extra touch, ett onödigt vändningsförsök, ett inlägg som ingen beställt. Rinne verkar ha förstått något som en del spelare aldrig lär sig: att vara osynlig på rätt sätt är en konst.
Sverige har 65 dagar på sig. Gyökeres är tillbaka i Europa och i form. Isak verkar vara på väg. Men mittfältet är fortfarande en öppen fråga. Bergvall är lovande och har en naturlig känsla för tempo, men han är ung och VM är ett annat djur. Potter behöver någon som inte tappar bollen i pressade lägen, som ser lösningen tidigt och väljer den enkla varianten.
Rinne spelar inte i en stor liga. Det är en nackdel när man diskuterar startelvan. Men det är en fördel om man tittar på hur han faktiskt spelar. Han svettas inte. Han väljer rätt riktning. Han skapar inga problem åt sig själv.
Jag minns när vi i AIK hade en spelare som alla underskattade för att han inte ägde något namn utomlands. Han vann mer boll än någon annan på planen. Och laget fungerade bättre med honom på, punkt.
Potter gillar spel som är enkelt och snabbt. Rinnes ord matchar det. Nu är frågan om Graham Potter tittar på samma saker som Rinne pratar om.
Det enklaste är ofta det svåraste att värdera.