Åtta raka matcher utan seger. Och nu väntar Slovan Bratislava — ett lag som tog ledningen mot er och inte verkade anstränga sig särskilt.
Jag har följt allsvensk fotboll sedan 1970-talet. Jag vet skillnaden mellan ett lag som tappar form och ett lag som tappat tro på sig självt. Ni ser ut som det senare. Kroppen är på plan. Huvudet är någon annanstans.
Slovan-matchen visade något konkret: ni kapitulerade mentalt innan det ens var kört. Ledade de med ett mål så spelades det som om det var fyra. Det är inte ett taktikproblem. Det är ett karaktärsproblem.
Mjällby är inte ett storlag med djup trupp och lyxiga alternativ. Ni är ett lag som överlever på envishet, på känslan av att ha något att bevisa. Den känslan syns inte längre. Inte i pressingfasen, inte i närkamperna, inte i hur ni reagerar på motgångar.
Jag förstår att serieledarna är svåra. Europaspel suger energi. Skador och press ackumuleras. Men åtta raka utan seger är inte otur — det är ett mönster som kräver ett svar, inte en förklaring.
Ni har fortfarande något att spela för. Tabellen är tät nog att en segersvit kan förändra hela bilden. Men då krävs att någon i den där omklädningsrummet ställer sig upp och säger att nog är nog.
Mitt krav är enkelt: välj ut en match — nästa hemmamatch mot vem det vara månde — och bestäm er för att vinna den på vilja när benen inte räcker till. Börja där.
Agneta Lindqvist