Blåvitt har spelat i second gear för länge. Det syns i rörelsen utan boll, i de halvhjärtade presspåtrycken, i en kollektiv tveksamhet som inte hör hemma på den arenan. Degerfors däremot har ingenting att förlora och allt att vinna — det kombinationen brukar skapa farliga motståndare.
Jag hoppas se Blåvitt ta för sig på hemmaplan som de en gång vågade, när Göteborg fortfarande var fotbollsstaden inga ville besöka bortadag. En kall lördagskväll på Gamla Ullevi, med lite styrka i stegen och grus i rösten.
