Skadan uppstod när axeln gick ur led. Flera läkare rekommenderade omgående operation. Krasniqi lyssnade — men höll emot.
— Jag ville inte operera. Jag ville helst vänta lite, testa alla läkare, prata med dem och få svar från samtliga, berättar 33-åringen.
Han frågade läkarna om det gick att rehabilitera axeln utan kirurgi. Svaret var ja — men rådet var ändå att operera.
— Alla rekommenderade operation. Om vi summerar det så var det jag som dröjde, men alla kunniga ville att jag skulle opereras, säger Krasniqi.
En del av tveksamheten handlade om att komma tillbaka snabbare. Men rädslan för ingreppet spelade också in.
— Jag är inte riktigt skraj för det men det finns alltid risker. Det var första gången jag satt ner och genomförde en operation så omfattande som med axeln. Jag tänkte på min ålder, förklarar han.
Till slut insåg han att operationen var oundviklig.
— Att det skulle bli en operation förstod jag innerst inne, om jag skulle fortsätta spela fotboll på den här nivån, säger 33-åringen.
Rehabiliiteringen har gått bättre än väntat. Krasniqi berättar att laget till och med ligger före i schemat.
— Det har gått jättebra, vi är till och med före i schemat. Jag har haft jättetur med rätt personer runt mig och lagt extremt mycket tid på att sköta mig.
Sju månader av rehabilitering låg bakom honom när han äntligen fick spela fotboll igen. Känslan var svår att sätta ord på.
— Det är klart att det betyder svinmycket. Det är svårt att förklara hur det känns, mer än att det känns svinkul, säger Krasniqi.