Men han är inte med.
Potter tog honom inte till den slutgiltiga truppen, och det förstår jag. Gyökeres och Isak tar de två platserna centralt. Elanga funkar på kanten. Det finns ingen logisk lucka för Johansson just nu. Det är inte hans fel — han råkar helt enkelt befinna sig i fel hierarki vid rätt tillfälle.
Det jag tittar på är vad det gör med en spelare att leva så nära och ändå inte vara inne. Jag har sett det hända tidigare, i omklädningsrum och på träningsläger. Antingen äter det upp dig eller så gör det dig hungrigare. Johansson är 24. Han har fortfarande tid. Men den här typen av situationer avgör ofta vad en spelare är gjord av.
Det finns också ett taktiskt argument för att ha honom nära. Om Isak inte är hundra procent återställd till öppningsmatchen mot Tunisien behöver Potter en lösning som inte heter Gyökeres-ensam-upp. Johansson är inte Isak, men han rör sig annorlunda än Gyökeres och skapar ett annat alternativ.
Potter har hållit kontakten med honom, enligt vad jag hört. Det är klokt. En spelare som känner sig sedd presterar annorlunda än en som känner sig bortglömd.
Men klokt ledarskap förändrar inte spelarlistorna. Herman Johansson tittar på VM från insidan av staketet.