Jag har sett laget spela utan honom. Det funkar. Men det funkar på ett annat sätt. Mer rakt, mer förutsägbart. Mot Tunisien i gruppspelets öppning handlar det om att bryta ner ett kompakt block. Då behöver du folk som hittar mellanrummen. Kulusevski hittar mellanrummen.
Knäskador är knepiga. Det vet alla som spelat länge. Kroppen kan säga en sak veckan innan match och något helt annat dagen efter. Potter säger inget om läget, och det förstår jag — du exponerar inte din trupp i onödan. Men 44 dagar är kort tid från operation till VM-start. Kort, men inte omöjligt.
Det som ändå lugnar mig lite är Elanga. Han svarade upp i playoff och visade att han klarar press på stor scen. Han är inte Kulusevski — han väljer oftare det enkla — men han är snabb, direktverkande och svår att ha bakom sig för backar. Det är ett alternativ, inte en kopia.
Bergvall är ung nog att klara att göra misstag och tillräckligt bra för att bidra. Han borde vara med i VM-truppen oavsett hur Kulusevskis knä mår.
Men låt mig vara tydlig. Om Kulusevski spelar är Sverige ett lag. Om han inte spelar är Sverige ett annat lag. Och det är skillnad.