Johansson är ingen slumpmärkning i truppen. Han är teknisk, läser spelet tidigt och är bekväm med bollen ut ur press. Men han har inte MLS-format som merit — han har det som en varningsskylt för dem som tror att daglig träning med landslaget automatiskt översätts till matchminuterBraga.
Lindelöf och Lagerbielke var krutdurkar mot Polen. Lagerbielke satte det avgörande målet. Den kombinationen sitter nu. Potter ändrar inte på en försvarsfyrkantskedja som just levererat mot ett VM-lag enbart för att Johansson råkar ha kort till träningsanläggningen.
Ändå är det just den närheten som kan bli hans styrka. Jag minns själv hur det var att vara reserv i ett fungerande lag — du absorberar allt, du ser tempot inifrån, och när chansen väl dyker upp är du redan inkörd. Johansson har det privilegiet. Japan och Tunisien är matcher där rotationen kan komma.
Frågan är om Potter ser honom som ett verktyg eller som ett namn på en lista. Det är en skillnad som syns när han väljer att byta ut med en halvtimme kvar och laget behöver stabilitet bakåt.
Det är lätt att glömma spelarna som inte syns i matcherna. Det är svårare att vinna ett VM utan dem.